Hjärtat slår, dunken slår i samma takt året runt, inte ens när han springer ökar hjärtat takten. Den slår i samma starka takt, kanske det är kaffet som han dricker så mycket som gör att hjärtat slår samma hela tiden? Han vet inte vad men när han är ute och löper så försöker han driva på kroppen ännu mer, men trots att kroppen vill dra på mer så ger inte hjärtat mer eller mindre. Så han löper i samma takt och lever livet i samma takt.
Han vaknar mitt i natten och först tror han att drömmen han hade var verklig och då går hjärtat i rus, slagen är snabba men på ett positivt sätt och starka. En varm känsla smeker sig över hans kropp, men efter en stund slagen går ner i samma takt igen och den positiva känsla som fanns försvinner lika snabbt som kvällens kyla sveper sig om hans kropp när han sätter sig upp. Nånting fattas..
Hjärtat slår, men det slår inte för han. Han gav bort sitt hjärta till sitt livs kärlek, hjärtat väntar på henne. Hjärtat slår och kommer göra det, så länge ända tills åldern tar sin kraft och övervinner slagen.