nu är den här,
Snön den dalar sakta men säkert utanför hans fönster, kylan den kryper sakta igenom fönstret men blir uppvärmd från den varma glöggen som står på spisen. I köket där står alla godsaker som ska ätas, dofterna dom fyller upp rummet och allt känns så underbart. Julgranen står i hörnet i tv rummet och lyser upp. På tv går Kalle anka och det börjar dra ihop sig till slutet. allt är precis som en vanlig jul, allt är där precis som det ska vara. Men ändå inte.
För allt fanns där, föräldrarna satt i soffan och barn barnen tittade på Kalle anka. Maten var där också precis som granen. Men nånting var fel denna jul. Det sägs att julen är den ensammaste dagen på hela året. Men undrar om man egentligen är ensam eller om man mer saknar någon? För nu när han stod där och allt var som det skulle så kände han sig mer ensam än nån annan. För exakt ett år sen då hade han suttit inte hemma utan hos henne och fått sin första jul klapp från den han älskade av hela sitt hjärta.Han minns var alla satt och vad han fick. Ja parfymerna och kalsongerna till och med ;P Han minns allt, inte för att han tänkt mycket på det utan för då var han lycklig. Då var han lyckligast på jorden, allt var helt perfekt. Men nu är han hemma ett år senare utan att han hon vid sin sida. Men ensam är han inte ändån för han har sin familj där vid sin sida, men i hans hjärta han känner sig mer ensam än han nånsin gjort för.
Nu nu är den här, julen som vi alla så längtar till varje år. Men han själv längtade inte till denna julen med blossa glögg, utan han längtade tillbaka till den goda sövde glöggen och allt som var då. God jul tänker han för sig själv och sedan var den julen över..
