Skanepiraten’s Weblog

Resan igen tar sin sats och vägen börjar rulla på, blicken sitter som fastklistrad i sikt mot sikten som finner sig utanför glasets sida. Allt åker förbi så snabbt så man knappt man hinner uppfatta vad man åker förbi, men vad som man åker ifrån ja det vet man väll. Det som finns där hemma blir allt längre ifrån än vad det var innan för en sekund sen, saknad men också glädje infinner sig på samma gång. För glädjen är ju mot det som resan tar en men saknaden och är det som man åker allt längre ifrån. Men som varje resa så ska man också tillbaka en dag och det är det som får att saknaden att tyna bort, för glädjen tar dess plats och får en att tänka på att komma hem.

En kväll som alla dom andra, både med glädje och saknad på samma gång resan tar sin fart igen.

Pojken satt en kväll och tänkte för sig själv om hur det ens skulle gå att kunna förklara för en blind hur en solnedgång ser ut? För en blind har ju aldrig nånsin kunnat se och vet inte hur färger eller något ser ut. Men om han istället berättade om den saknad och starka känslor som han känner inom sig själv om hon, ja hon ni vet ju hon. Så skulle nog även den blinda kunna se denna underbara solnedgång som han känner inom sig när han tänker på henne. För det är inte bara med synen som han kan se henne framför sig utan också känna inom sig precis som en varm mysig solnedgång som går ner framför ögonen. Färgerna som skiftar i alla dess former och känslan av dom sista varma solstrålarna som värmer hans kind en sista gång den kvällen.

För det är ju inte bara med synen man kan se saker utan också inombords i det inre, i hjärtat där värmen och kärleken slår hårt. Ja pojken önskade nästan han var blind för då behövde han inte tänka på att han inte kan se henne utan bara känna henne inom sig själv, som den vackra solnedgång hon är. Men vem denna flicka är eller var hon är?

ja det vet inte pojken ännu men han vet den dagen hon finns där framför honom så behöver han bara stänga ögonen en snabb sekund för att veta att det är hon.

Hejsan, ja då efter en bra tids frånvaro så har jag tänkt dra igång med att börja skriva igen

Inom dom första dagarna så kommer texterna börja rulla på igen

//skane

Sitter här nu i mina sista dagar i skåne och funderar lite smått på denna dryck som fångat mig i sin makt. Denna söta smaken som först krossar ens smaklökar och sedan ger en varm stött av värmande kryddor. Ja det är bara denna dryck som kan smaka så, för inte ens om man skulle tillföra kolsyra så skulle det inte bli godare, för det är från grunden perfekt och gott. Tänk att detta som man inte gillade riktigt när man var mindre nu är drycken som fyller en med värm och glädje.Finns många drycker i världen och många passar till bra många saker. Men denna dryck den ska drickas nu i dessa tider av snö och kyla. Des mörkröda färg som glimrar av skenet från värmen ljusen som står brevid. Ja det ser ut som att drycken dansar för en i mörkrets tider och dofterna som fyller rummet ja allt känns så mysigt.

Dofterna som sitter fast i minnet på en, dom minnena från när man var liten. Denna dryck då inte var något gott, men precis som vin så blir allt bättre efter åren som går. Precis som kärlek mellan två människor, allt efter tiden som går så inser man allt mer sina känslor och allt smakar bara goare för var dag som går. Så jag fyller upp en kopp till av denna varma dryck och önskar en God jul.

Ja var får jag allt ifrån, ja inte vet jag men glöggen den är go och precis som den gör mig varm och go inombords Gör också mina känslor för dig.

Så med dessa ord är bloggens sista ord skriva för detta år, kommer tillbaka igen efter nyår. Men innan des så God jul och gott nytt år på er alla som följer denna blogg.

Innan du var klar för världen så vårdades du av kärlek och formades till det underbara som så skulle ge mig mitt begär. Du stodd upp ur hetan och du bara var där. I min förvåning var du först inget, men efter stundernas minuter så fylldes jag allt mer av ett begär till dig. Jag började sakta ta mig fram till dig och sen var du där. Du doftade så gott och mitt begär jag nu kände, det fick mig att vattnas i munnen. Ja jag vill bara ha dig nu ! Ingen annan utan bara du. Sekunder efter det så var du i min mun, du var det godaste jag nånsin fått smakat på. Ja nu var du bara min och ingen annans. Du gjorde mig lyckligast i köket när jag fick dig. Har så försökt finna någon sen den dagen, men utan lycka är jag ensam utan det som jag så saknar. Ja det fanns verkligen bara en som du men nu är du borta och bara jag finns kvar och minnen av dig.

Ja du var verkligen du, för vem kunde veta att en peppakaka kunde vara så god <3

Snön den dalar sakta men säkert utanför hans fönster, kylan den kryper sakta igenom fönstret men blir uppvärmd från den varma glöggen som står på spisen. I köket där står alla godsaker som ska ätas, dofterna dom fyller upp rummet och allt känns så underbart. Julgranen står i hörnet i tv rummet och lyser upp. På tv går Kalle anka och det börjar dra ihop sig till slutet. allt är precis som en vanlig jul, allt är där precis som det ska vara. Men ändå inte.

För allt fanns där, föräldrarna satt i soffan och barn barnen tittade på Kalle anka. Maten var där också precis som granen. Men nånting var fel denna jul. Det sägs att julen är den ensammaste dagen på hela året. Men undrar om man egentligen är ensam eller om man mer saknar någon? För nu när han stod där och allt var som det skulle så kände han sig mer ensam än nån annan. För exakt ett år sen då hade han suttit inte hemma utan hos henne och fått sin första jul klapp från den han älskade av hela sitt hjärta.Han minns var alla satt och vad han fick. Ja parfymerna och kalsongerna till och med ;P Han minns allt, inte för att han tänkt mycket på det utan för då var han lycklig. Då var han lyckligast på jorden, allt var helt perfekt. Men nu är han hemma ett år senare utan att han hon vid sin sida. Men ensam är han inte ändån för han har sin familj där vid sin sida, men i hans hjärta han känner sig mer ensam än han nånsin gjort för.

Nu nu är den här, julen som vi alla så längtar till varje år. Men han själv längtade inte till denna julen med blossa glögg, utan han längtade tillbaka till den goda sövde glöggen och allt som var då. God jul tänker han för sig själv och sedan var den julen över..